Il mezzo tempo
Halften av tiden har gatt.
30 dagar idag. 26 dagar kvar. fyra veckor har forflutit och fyra veckor har jag kvar.
Hur kans det?
SKONT.
Jag trivs har, jag lovar, det gor jag.
Jag trivs i skolan och med manniskorna har (aven om den nya manniskan idag var en irriterande besvikelse) och jag tycker fruktansvart mycket om att kunna leva i florens och ga runt har. Men jag vill ocksa hem.
Det kans skont att vara pa ratt sida av mittstrecket. Nu ar det bara tva veckor kvar till det ar en vecka kvar tills det bara ar en vecka kvar.
Heh...
Skolan har ocksa blivit intressantare. Om an svarare.
Vi lar oss mer och mer komplicerade meningsstrukturer och det ar for mig som att lagga ett intressant och klurigt pussel. Det ar ett system man maste knacka inte olikt de matteproblem min far brukade ge mig som underhallning i bilen nar jag var barn.
"Om man har det har och det har, vad kan man fa for tredje och fjarde resultat?" och aven om jag ar en seg elev, och har problem att komma ihag allt, sa tycker jag att det ar roligt och spannande och vill faktiskt lara mig. (aven om jag fortfarande har svart att hitta ork till plugg)
Skolan hittar ocksa pa spannande aktiviteter pa eftermiddagarna och appropa pussel sa lar jag mig nu att ta hant om och sprida ut aldeles for lite pengar pa saker jag vill gora. Det ar om nagot inte lika kul, men nagot jag antar att jag maste lara mig.
Aven om jag ar samst pa det och helst slosar pengar pa helt fel saker.
Jag tycker inte om att vara hungrig.
Annars har det inte hant sa mycket.
I slutet av forra veckan hade jag en trevlig matlagningskvall med bekanta har, och helgen spenderades sjalv bade i staden och i lagenheten.
Livet flyter pa och gar framat. Inte mycket mer an det.
30 dagar idag. 26 dagar kvar. fyra veckor har forflutit och fyra veckor har jag kvar.
Hur kans det?
SKONT.
Jag trivs har, jag lovar, det gor jag.
Jag trivs i skolan och med manniskorna har (aven om den nya manniskan idag var en irriterande besvikelse) och jag tycker fruktansvart mycket om att kunna leva i florens och ga runt har. Men jag vill ocksa hem.
Det kans skont att vara pa ratt sida av mittstrecket. Nu ar det bara tva veckor kvar till det ar en vecka kvar tills det bara ar en vecka kvar.
Heh...
Skolan har ocksa blivit intressantare. Om an svarare.
Vi lar oss mer och mer komplicerade meningsstrukturer och det ar for mig som att lagga ett intressant och klurigt pussel. Det ar ett system man maste knacka inte olikt de matteproblem min far brukade ge mig som underhallning i bilen nar jag var barn.
"Om man har det har och det har, vad kan man fa for tredje och fjarde resultat?" och aven om jag ar en seg elev, och har problem att komma ihag allt, sa tycker jag att det ar roligt och spannande och vill faktiskt lara mig. (aven om jag fortfarande har svart att hitta ork till plugg)
Skolan hittar ocksa pa spannande aktiviteter pa eftermiddagarna och appropa pussel sa lar jag mig nu att ta hant om och sprida ut aldeles for lite pengar pa saker jag vill gora. Det ar om nagot inte lika kul, men nagot jag antar att jag maste lara mig.
Aven om jag ar samst pa det och helst slosar pengar pa helt fel saker.
Jag tycker inte om att vara hungrig.
Annars har det inte hant sa mycket.
I slutet av forra veckan hade jag en trevlig matlagningskvall med bekanta har, och helgen spenderades sjalv bade i staden och i lagenheten.
Livet flyter pa och gar framat. Inte mycket mer an det.
Kommentarer
Postat av: Therese
Hur är den nya människan?
Verkar som om du mår bra ändå.
Du har rätt inställning! Keep on, Annika!
Du gör det bra
kram
Trackback
