la prima giorna...

ok, det var en mycket ensam och ledsen annka som stod vilsen pa florens flygplats igar eftermiddags, och det var en annu vilsnare och ledsnare annka som satt krossad i det valdigt vita rummet i en liten lagenhet pa trappvagen i florens.
 Hon ville bara bara HEM, med sa stora versaler att det inte finns plats pa hela internet....
Hon klamrade sig fast vid varende sms fran P och ville bara tillbaka till hans underbara bil och kanslan av att vara totalt och tryggt hemma.

Idag ar det battre...
Jag har varit i skolan och traffat folk, den sota tyskan E jag bor med ar valdigt trevlig och jag trivs med att hanga med henne...
Jag trivs med min enda kurskamrat, engelska T, som iof ar typ 40, men valdigt trevlig.
 Jag kanner mig fortfarande ENSAM, men inte lika, och jag vet inte an om jag vill stanna alla atta veckorna, men jag ska ge det atminstande tre.
 E aker hem pa lordag och en vecka efter det aker T hem, sen kommer det en person till att bo med mig, och beroende pa henne lr honom far vi se hur jag gor.
 Jag saknar P sa mycket att jag kanske dor, men jag gillar resten av florens.
Skolan ar trevlig och jag gillar verkliogen att lara mig nya sprak.
Verkligen, jag borjar bli intresserad och tycker att det ar kul...
Men samtidigt sa vet jag att alldeles innan jag akte till italien sa upplevde jag for forsta gangen i mitt liv samhorighet och total trygghet i ett hem och med en person, och jag kande mig ung for forsta gangen pa tva ar, och... jag vill kanna mig ung innan jag hinner bli gammal....
och jag har fortfarande det stora problemet universitetet hangande over mig. sa annka mar inte saaa bra just nu...
Men hon kommer att overleva.
^^
Vi far se, om jag tycker att tiden har ar bortslosad tid av trygghet lr oim jag anser det vara vardig tid av livserfarenhet, jag kommer som sagt att ge det tre veckor, och en dag kans ungefar som ett ar, sa.... vi far se, vad jag vill gora med mitt liv..

Nagra roliga saker som hant ar dock att jag upptackt att jag har lag overlevnadsinstinkt.
E har just kokat te i en stor kastrull, och jag ska gora pasta, kastrullen star pa en eld. hon slacker elden, jag lyfter upp kastrullen.
Det gjorde jaaaavligt ont, och nu har jag ett brannsar pa handen ^^
 E ska gora tomater och agg. Jag sitter och laser i rummet bredvid.
Ett skrik hors och jag tittar upp mot en stor eldexplosion i koket. Min forsta tanke: oh. det brinner i koket.
Jag fortsatter lasa......
Jag reagerar ungefar fem sekunder senare: ..... det brinner i koket?
...Jag gar for att titta vad som hant.
E har hallt tomater, dvs vatten i kokande olja. Det brinner, hennes (och allas) naturliga reaktion ar att satta den under kranen, hon ska just vrida pa och jag skriiker i panik: NEJ, gor det inte, gor inte det!! wft! dont do THAT, DONT DO THAT!!!!
... det ar ocksa trevligt att leva med nagon som ar lika forvitrrad som jag, hon tappar bort saker lika ofta som jag och ar lika forvirrad...
Det ar synd att hon ska hem sa snart, om hon hade stannat langre hade jag gillat det mycket mer.

Sen ar jag valdigt trott....
Pa mina lektioner maste jag hela tiden tanka pa tre sprak samtidigt...
Engelsa, italienska och svenska, det ar valdigt frustrerande
Jamt nar jag tanker lr koncentrerar mig borjar jag automatiskt prata svenska, och sen nar jag inser att ingen forstar mig fortsatter jag prata svenska for att jag ar forvirrad....

Men for tillfallet trivs jag, och mar bra for att vara i den situation jag ar, sa...
vi hors

Jag kommer antagligen titta in har ofta och uppdatera mig, saaaa
KOMMENTERA!

alskar er!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0