idag fick jag en extra timme av världen
inte nog med att jag har prov på halloween, (15:00-20:00) och att jag måste vara totalt osocial hela veckan innan dess, och att A är borta så ja kan inte ens roa mig med munshkin bites efteråt, jag måste dessutom stå ut med Hultman!
Jag kan inte klaga nog på den mannen!
Jag sitter helt uttråkad bland alla substantiv, pronomen, verbfraser, adjektivfraser, attribut, fonem, morfem, bisatser, huvudord, utrum, finitformer, och dv andra saker jag ska kunna nament på, och jag skojar inte när jag säger att jag faktiskt somnat de tre senaste gångerna jag börjat läsa boken!
Inte för att svenska inte är intressant, det är det, men det är mr Hs språkbruk som jag inte tål. Han älskar komplicerade ord och inbakade termer så till den grad att han lägger dem på varandra tills texten är så torr och invecklad och hans grundmening är gömd så fantastiskt skickligt att man måste läsa den ca fem gånger innan man kan få en svag anning om vad han från början menade att lära och berika mig med när han skrev sin bok: Svenska Akademins språklära.
(gör en satslösning på den du!)
suck.
Jag kan dessutom inte plugga.
Jag kan inte koncentrera mig!
Istället för att plugga har jag idag ätit mat (till skillnad från igår), fixat, ordnat, grejat lite saker, varit på bdb, och fyllt i en fin bild av Bamse och co på stranden i en målarbok jag köpte förra sommaren när jag var nostalgisk.
^^
Jag har även kollat gamla bilder och läst gamla texter och börjat fundera på om jag ska börja lägga upp noveller här.
För kritik och och publicering så att säga.
Det finns inga dirketka regler om vad man får och inte får lägga på en blogg anyway. *osäker*
och det är ju min blogg *thurubestämnd*
Därför börjar jag med att lägga upp en jättevärdelös dikt som skrevs för fem år sedan, och jag gör det till sorellas ära:
Rosmeta bjöd runt
Laget som fanns
Där var McGonnagal, Snape
Och Moody i dans
Flitwick han dansa
Med hatten på sne
Och Harry och Ron
Va ju också me
Weasley drack nog
En eller två
Det var ju gratis,
Så han hade rå
In kommer Hagrid
Full som ett svin
Innan Festen Hann börja
Han tog sig en gin
Albus är nykter
Men går över sin gräns,
Tog några vodka
- Oj, va de känns!
- Monsteröga!
Se upp med ditt ben,
Sa Flitwick bara
För han var så klen
Klen var den lilla
När han ramla omkull
Nu är det illa
För Flitwick är full
Dobby han ramla
Efter en honungsöl
Om frihet han svamla
Och Potter och föl
- Föl dom är fina
Sa Remus och BANG!
Från golvet han flina
- Jag sa det till Fang!
Vingfåle, Molly
Och Sirius Black
Testade opera,
Och glasen dom sprack
- Rosmeta, kom hit!
Ropa Aragorn kär
Fast inte vet jag,
Hur han kom in där
Lockman signera,
Glas efter glas
Fast Tonks dela ut dem,
Så dom gick i kras
Vem satt och mumla
Över en flaska vin
McGonnagal fråga,
Har Sibylla fått gin?
Moony och Loony
De dansade vals,
Krach Bom och Bang
- Vi rev inge alls!
sen var det några verser till men de var inte direkt värda att nämnas.
..detta är måste jag tilllägga för att förhindra eventuella missförstånd: helt i nostalgiskt syfte.
ah well. nu ska jag återvända till Mr Akademiskt komplicerat Skrivande och önska att jag hade fler värdelösa kanaler så jag nu kunde titta på singing in the rain, tänka på H och gamla tider.
kram
just an ordinary girl today
Idag har varit en jättehändelselös och måttligt tråkig dag så jag passar på att skriva ett blogginlägg om den ^^
Allt för att göra min blogg så populär och omtyckt som möjligt. ;)
Det är dessutom jordens födelsedag och som vanligt har jag inte lyckets göra något speciellt. Jag har inte ens ätit ngt speciellt, förra året gjorde jag i alla fall italiensk middag åt mina föräldrar.
Idag har jag ätit mikrad omelett från middagen igår, bröd, mandariner och lat-tacos (dvs mamma och jag förberedde det vi orkade)
Men jag kan i alla fall hedra jorden genom att skriva dess horoskop för dagen och önska allas vår moder lycka till, trots att det bara är ca 50 minuter kvar av dygnet...
Vågen:
"En ny inkomstkälla är möjlig nu.
Du hittar också på ett nytt användningsområde för något du äger."
(yey, go green?)
GRATTIS jorden! och lycka till! love you!
Min dag har bestått av 36 sidor pronomen. 36!!!!! trooor ni att jag orkade läsa allt, lägga det på minnet och sen förstå det? Jag typ somnade. Fast eftersom jag sov bort stora delar av adjektiv igår (som dessutom är ungefär samma sak som både pronomen och adverb, bara väldigt annorunda) så kämpade jag idag och tog mig igenom det.
Sen läste jag adverb, som var spännande eftersom de pratade om syftningsskillnader och språkhistoria. Sånt gillar vi. :)
När jag bläddrat mig igenom verb och med fasa slängt ifrån mig boken vid sex sidor prepositioner var det dax för matlagning och tv.
Efter några timmar vid tv:n hade jag en del upplevelser och tankar.
Den första är att jag aldrig riktigt har gillat lambi-reklamerna.
Eftersom pappret är lika fluffigt och mjukt som lamm känns det som om de är gjorda av lamm och alla mjuka små lammen som springer runt och sover på toarullarna utför någon väldigt absurd och läskig form av kanabalism.
Lammen är lite för söta och gulliga och de skrämmer mig med sin totala oskuldsfullhet så att de nästan förtjänar att bli papper. Det är som om dom säger: titta på mig, jag ska äta ditt gräs och vara jäteond (och låssas vara gullig) sen ska jag bli nedmald och torkad och jag tycker om det. Vad ska du bli när du blir stor?
Jävla lamm, tacka vet jag dem hemma hos mig, de är söta på riktigt.
+ att de ser väldigt roliga ut när vi matar dem nu för tiden
Jag får följa med mamma ut, eftersom det är mörkt och hon inte ser någonting (ja har det nobla uppdraget av ficklampshållare), och när man lyser bortåt i hagen är det enda man ser i mörkret elva reflekterande ögonpar, vända åt mitt håll, väntandes i natten.
rätt skrämmande ^^
jag ska aldrig bli stenåldersjägare.
Den andra upplevelsen är att jag är typiskt tjejig, lättpåverkad, och ganska dum.
Det var en replik jag såg komma, har hört i olika filmer/tv-program förut, och ändå sitter jag där: på köksgolvet, och är jätterörd, nykär och absolut tvungen att se nästa program för att se hur det går, och för att få bli nykär igen!
seriöst!
men.. mihiiiiii ^^ <3
Den tredje tanken är att House borde sluta knarka och sluta vara genuint elak. För jag tycker om honom, och han är rolig, och han bryr sig egentligen om folk och om patienter, och sen går han och sviker en gång på gång! och då blir jag jätteledsen.
Sen borde de sluta gå emellan Derek och Meredith nu, det börjar bli tjatigt på riktigt.
Och så är jag sugen på choklad.
HAHA, ja just ja, sen lyckades jag ju göra en snygg grej, jag var på väg upp på mitt rum och gick och fulsjöng för full hals eftersom jag var ensam hemma, och tog i riktigt mycket och skar rösten så det lät riktigt fult och njöt av det. Jag hade förståss ingen musik till eftersom tv:n var på där nere. När jag kom upp på mitt rum och gått runt där och sjungit ett tag kom jag på två saker: mitt fönster stod öppet + mina grannar (som i vanliga fall använder huset som sommarstuga) är faktiskt här idag, och stod ute på gården.
Jag slutade sjunga och gick ner till tv:n igen.
Nu känner jag mg meningslös, tv-beroende och som en som hänger med i alla såpor och allt som händer på tv, och en som inte skriver bra eller har inspiration, och det stämmer inte med min självuppfattning, så nu ska sluta skriva.
ciao belli, e belle!
<3
Torsdagens träningspass resulterade in en förkylning och jag möter världen med huvudvärk och rinnande näsa.
mycket mer har jag egentligen inte att säga.
Ä-lab i fredags och stackars Hälga tappade både ansiktet och hakan, och dessutom några tänder.
och jag misstänker att hon fick en hammrande huvudvärk.
Vi människor åt pizza och tittade på.
Jag gjorde ett iögonfallande arbete och några ettor fick se en cola-burk ur en älgs synvinkel.
Jag skippade hjärna huvudsaken av laben, då jag sett den två gånger redan och gick och tvättade händerna fyra gånger med tvål trots att jag burit handskar.
Resten av kvällen var mysig och jag somnade utmattad och med pipande andning på älsklings säng när han hellre stannade uppe för att limma sina nya, jättetuffa, jättemaliga dockor.
Lördag spenderade jag springandes runt hemma med smink, nya kläderna och hårspray, sen sovandes i en bil på väg mot den underbara stad.
Grattis härliga fastern!
Och underbar tillställning i stockholm med mysiga släkten och en annka som stortivs.
En god och hälsosam middag blev det med vitt bröd, några räkor, marsipan, vindruvor, baileys och härliga konversationer.
Trött och lycklig somnade jag (igen) vid ett i bilen, och vaknade enbart för tandborstning och promenad till sängen vid tre.
om man går bakåt i utvecklingen, blir man mer invecklad då?
Aloha! Kära bloggläsare, trogna fans, uttråkade ungdomar, och måttligt intresserade vänner, var vänlig dela in er bland dessa kategorier eller skapa egna efter behag och fantasi.
Här är jag igen: framför min dator med nya tankar, idéer och händelser och oj oj då säger jag.
Det här var ju inte alls meningen!
Tanken med min blogg när jag ivrigen och lite väl narcissistiskt planerade den under de senaste veckorna var att den skulle vara opersonlig till den grad att det skulle vara roligt även för en främmande människa att läsa den, att den skulle focusera på mina tankar snarare än mina känslor: Att den skulle bli ett virvlande porträtt av en ytligare del av mitt liv likt en höstvind som förväntansfullt sveper iväg världen mot en vacker tid av älskad vinter, och juvlig vår. Jag skulle börja i mitten och gå kaotiskt och härligt metaforiskt frammåt.
Istället kraschade jag nog in i ett träd som var trött på alla stormar och mitt liv tog en kraftig högergir, och lite haltande fortsätter jag framåt, och åt ett helt annat håll än planerat.
Ändå är jag possitiv.
Kraschen med det trötta trädet var nog bra för oss båda och för mig kan det inte vara annat än ett steg i rätt riktning.
Så frukta ej, mina kära bloggläsare, trogna fans, uttråkade ungdomar, måttligt intresserade vänner och övriga kategorier: jag kommer att fortsätta mina fantastiska utläggningar, fantasifulla utsagor, fashionabla upprepningar, fashinerande upptäkter, fängslande uppdateringar, förtjusande uttryck, och mina frenetiska utsprut av metaforer.
Bara med en mer personlig tuch.
Jag gillar min blogg.
Speciellt designen.
Min förra design var svart, grå och grön, och inget illa ment om det, det var lite matrix och cool, men för mig kändes det källaraktigt, som om jag satt i ett mörkt rum och skrev. Jag var ute efter något ljusare, mer stilrent, som ett kontor, och jag hittade det här:
ute i det fria, bland orangutanger och exotiska frukter känner jag mig som en blandning av Sarah Harding, Allan Grant och Rambo.
Sarah och Allan för att de är de två coola biologerna jag kan komma på.
Nog för att Allan är paleontolog och Sarah jobbar på savannen, men jag ska bli en häftig biolog. ..marinbiolog. eller? vem vet något om framtiden anyway. (och även om jurassic park är fantastiskt i både film- och bokform och dinosaurier alltid har varit ett stort intresse så vill jag hellst inte ha veloceraptorer i min värld. De är allt för farliga för det.)
Och inte för att jag sett en enda Rambofilm, men jag har sett trailern till fyran, och jag klär mig gärna i bad-ass-bandana (efterssom jag bara är människa) och smyger runt bland träden i min blogg.. och jag vet inte riktigt vad Rambo gör, men jag är i alla fall tuff och osedd som en djungelninja. :ninja:
Sen får bloggen mig att tänka på att vara miljömedveten.
Dels för att jag tänker mycket på vad jag ska skriva när jag cyklar och att cykla är bra för miljön, och dels för att färgerna får mig att tänka på skogar och klimatet.... nu när jag... eeeh... slösar el på att skriva relativt onödiga texter.
I alla fall, så är jag fortfarande hyper och lycklig idag.
Jag var på stan med Stella Sorella och hade jättemys.
Vi var på café på flanör och när jag står i kassan och beställer te frågar servitrisen: ekologiskt eller inte ekologiskt?
Va? - tyckte jag.
Ekologiskt eller inte ekologiskt te? frågar hon igen.
Ekologiskt!! säger jag med ett alldeles för stort leende och drack sedan mitt ekologiska te med stor lycka och en macka med fetaost och avocadoröra.
Sen har vi kritiserat dagens mode, köpt en klänning till mig och handkräm till henne, spännande nog på ca fem och en halv timme på stan ^^ (inklusive fika)
Sen tränade jag, åt mat och kollapsade framför soffan med CSI vs Arkiv X = Fringe.
Sött och bra och jag njuter av den vetenskapsteoretiska kicken och de övernaturliga vibbarna blandat med de härliga karaktärerna. mycket mys.
= min dag.
förlora en evig abstinens...
Det var förståss den underbara Anna som myntade uttrycket och levde på det ett bra tag. Det är oktober nu, hennes månad och uttrycket lyser mot mig fån väggen vid min säng.
Att förlora en evig abstinens.
Förut har det bara varit vackra ord mot en filosofisk bakgrund, ett fint uttryck som jag inte riktigt förstått vidden av, aldrig tänkt på djupet bakom.
I helgen har det kännts som om jag förlorade en evig abstinens.
Även om jag vet att kärleken till en människa sällan är evig, speciellt i ett så instabilt förhållande som mellan två ungdomar, så har jag alltid sett min kärlek till Älskling som oändlig. Han är en abstinens jag inte kommer undan, en värme jag inte kan leva utan, ett hopp och en varm hand.
Han är en nallebjörn och jag en koala.
Och även om äskling är min så är det inte längre villkorslöst, det är inte längre berusande, vilt och fritt. Det är inte längre kyssar och skratt i skolans trappor, vilda cykleturer genom fria nätter, dagar i ett rum med dator och själens musik.
Det är konflikter.
Det är gråt och skrik, anklagelser, missförstånd, dagar då jag inte orkar gå upp, dagar då jag inte orkar se, inte orkar prata.
Jag vill tillbka till hur det var förr, vilt och fritt och underbart.
Det vill inte han, han vill fråmåt, till vad, det vet jag inte.
Och min abstinens. Den är inte borta, den är starkare än någonsin.
Den är där, den bränner.
Men den är fölorad.
Förlorad på ett sätt jag inte kan förklara.
Förtroenden som försvinner, bilder som blir krossade och kärldek som blir stampad på av verkligheten, abstinens som drar sig undan, gömmer sig.
Jag kan älska honom när han sover. När han ligger tätt intill, jag med ryggen mot honom.
Jag kan älska hans säng, låta hans rum och täcke bli en omfamning, låta hans minsta ord, hans smeknamn bli min lycka.
Strunta i hans kropp och i det han säger, för vad betyder ett "jag älskar dig"?
Vad betyder det när han ändå inte håller om mig när vi sover, när vi ändå inte håller hand.
Vad betyder en dag då vi ändå inte pratar, ett bråk där vi ändå inte lysnnar?
Vad betyder en kram, en massage, en musikbattle mellan Beatless och Deth stars så hög att de stackars snickarna flyr på lunch, bara för att bevisa att just jag har rätt musiksmak?
Vad betyder ett alldeles för varmt bad för att jag fryser?
Vad betyder en fruktost på sängen och en lätt puss på pannan, ett mjukt "gumman då.." mot mitt hår?
Vad betyder en promenad och ett samtal om vampyrer?
Vad betyder det att älska, och att bli älskad, och att må bra tillsammans?
Vad är värt att offra, vad är värt att hålla fast vid?
Vad är värt för oss?
Jag kan sakta ta mig upp, sakta resa mig.
Med honom?
Mot honom?
Jag vet inte.
Hur kan man älska utan ett hopp om en framtid?
Hur kan man vika sig totalt bara för en kram?
Hur kan en livs lycka bero på en enda person?
Hur kan man förlora en evig abstinens
och endå ha den kvar?
blogg: konstnärligt, töntigt, onödigt, eller jävligt retro?
Retro är ett roligt ord som jag förut hatade men nu älskar.
Enligt nationaelncyklopedin är retro:
sammansättningsled med betydelsen bakåt, tillbaka, bakom; t.ex. retroaurikulär, bakom örat.
vilket inte är vad jag riktigt menar: när jag är retro är jag häftig.
I alla fall kände jag mig retro. Jag var klädd väldigt metal och jag i en vit t-shirt med Buddah (i guld) på, inhandlad i tibet av min mor, jag hade till den en gröngrå halsduk av ylle (även den inhandlad i tibet, och den matchade guldet på min tröja väldigt snyggt) (även om jag i vanliga fall hatar guld, så är den här tröjan fin och jag trivs i den) till det hade jag mörkblå jeans och vita skor med gul-rosa skosören, väldigt snyggt.
Det var svalt ute, jag var glad, jag hade cyklat genom hösten och kände mig både djup, lycklig och som sagt, jävligt rettro: allt som saknades var kameran och de stora solglasögonen.
Jag började skriva ett brev (som handlade om hur awesome det är att skriva brev) när jag satt vid fansket, men jag avslutade det aldirg, och jag kommer nog aldrig att sända det. (jag följer min tidsanda och skickar ett sms istället)
Jag skulle träffa älskling och livet lekte.
Sen träffade jag älskling, och bestämnde mig (i korta ordalag) för att inte gå på en fest vi planerat, sen bråkade vi, (ett av många bråk på senare tiden) och ser man på: nu är jag inne i en paus.
En paus där, måste jag tillägga, det är förbjudet att hångla, strula och flörta med andra, och det är ok för oss att kyssas och umgås med varandra.
Det viktiga i det här sammanhanget är att vi inte är ihop, eller är vi, eller ska vi bli, eller ska vi aldrig mera bli?
Jag dog lite idag när du inte ville hänga, men jag vet bättre, och låter dig vara själv för att tänka, det är höst och jag mår bra. Jag ska inte dö nå mer just nu.
Idag har jag jobbat och haft en ointressantare dag än vanligt på konsum, det brukar i vanliga fall vara mer spännande med arga och förvirrade kunder, eller en väldigt förvirrad jag bland alla varor och hyllor eller... roliga kunder ^^
men det var inga spännade kunder idag och inga nya varor att hita lokation för, så jag strosade runt, hade ganska trevligt och tjänade pengar i sex timmar och det mest spännande som hände mig var att jag bankade en tusenlapp. Det är spännande på två sätt: Jag fick hålla i en tusenlapp, det händer inte ofta, och det är mycket pengar för väldigt lite papper; dessutom ska jag ta denna enorma summa pengar (i alla fall för lilla mig att tappa bort på jobbet) och stoppa den i en mystisk låda under kassan (så att ingen ska kunna ta den när jag blir rånad), vilket är skrämmande då jag helt enkelt lägger bort mycket pengar där jag inte kan bevaka dem, och jag blir alltid nervös att jag stoppar pengarna fel, och att de kommer bort, vilket vore synd på så fina pengar.
anyway, kära läsare (om ni hängt med så här länge, bland retro bankningar och mystiska hånglande pauser) så vill ni väl veta lite om mig? A som i Arhaeon, som är känd som en specifik indivd av släktet arkebakterier, en bakteriesort som vid sin upptäkt var kända som extremofiler, då man ofta hittade dem i extrema miljöer som hundragradigt vatten och isiga glaciärer. Numera vet vi att dessa extremofiler också finns blandade med andra, vanliga bekterier.
Jag: har en högerarm som är 57 cm lång, och ett vänsterpekfinger som är 8,3 cm.
Avståndet mellan mina ögon är ca 3,5 cm, och mitt ena ögonbrn är 6 cm, lika långt som från mellan ögonbrynen ner till min nässpets.
Jag har en gråaktig utväxt på ca 5 cm, resten av mitt hår är blonderat, dvs gult, jag är inte speciellt nöjd med mitt hår just nu.
jag är relativt blåögd, i två bemärkelser, och jag är otroligt ombytlig, uttråkad och entusiastisk. och retro.
jag bor ute i skogen, och jag spenderar större delan av mitt liv i en liten stad, belägen inte mycket norr om stockholm, ute vid kusten. På ett av våra torg bor ett fnask, det är en vanlig mötesplats för ungdomar.
Jag tycker om att läsa, titta på film, klaga, ta promenader, åka båt, bada, titta på intressanta dokumentärer, känna mig överlägsen och smart, och lära mig nya ord.
Jag älskar hösten, blått, katter, min dator, bra musik, och havet. Samt vackra saker och snygga människor.
Jag är sjukt rädd för spyor och zombies.
Idag fångade min pappa en uggla, det är sånt han gör.
Nu ska jag förena mig med Hultman, en man som tycker att det är kul att skriva 25 sidor om verb, men inte nämna varför man delar in dem i finita och infinita. Det suger.
Han tycker också fel saker om grammatik, och beskriver den så att jag inte föstår.
Dessutom ska jag svara på frågor och skriva ett repotage, det är sånt jag gör (men bara för att jag måste)
